När jag skulle derivera e^-x^2, och insåg att jag inte hade den blekaste aning om hur det skulle gå till, gav jag upp för en stund. Under den lilla stunden serverade Victor mig ballerina mini muffins (som för övrigt INTE är värda att lägga tugg-tid på) och vi började prata jul. Helt plötsligt blev den all den fina glittrande juldekorationen i hörnet  allt för svår att låta bli.... och den lilla stunden blev en mycket längre stund. Jag gjorde i alla fall ett ärligt försök.

Nu, ca 30 julgranskulor senare, är jag redo att ge mig an det svåra talet igen.

Wish me luck.